Hur har arbetsmarknaden förändrats i sverige
•
Denna rapport är skriven med intentionen att bredda debatten om den svenska arbetsmarknadspolitiken. Genom att redovisa hur arbetslöshetsstatistiken ser ut vill vi visa hur sammansättningen av arbetssökande har förändrats de senaste 15 åren. Rapporten beskriver även hur arbetsmarknadsprogrammen har utvecklats med nya insatser och tjänster som levereras av fristående aktörer och hur de har påverkat effektiviteten. Vi vill helt enkelt bidra till ett mer faktabaserat samtal om hur vi får fler i Sverige att gå till jobbet varje dag.
Rapporten har vissa begränsningar eftersom den statistik som förs av ansvarig myndighet, Arbetsförmedlingen, bland annat saknar resultatutvärdering av merparten av de tjänster och insatser som ges i myndighetens regi. Det gör att jämförelser blir svåra att göra. Rapporten försöker dock visa på en mer generell nivå var den högsta effektiviteten uppnås genom den statistik som finns tillgänglig. All statistik i rapporten kommer från Arbetsförmedlingens datalager.
Almega ser stora behov av en aktiv arbetsmarknadspolitik för att lösa dagens utmaningar för de arbetssökande. Den förändrade sammansättningen bland de arbetssökande visar att det idag är svå
•
SNS Konjunkturråd Hur bör förändringarna vid arbetsmarknaden hanteras?
Arbetsmarknaden äger förändrats markant under dem senaste 40 åren. Jobben har blivit färre inom tillverkningsindustrin samt fler inom tjänstesektorn. dock exakt hur stora existerar förändringarna? Vilka har vunnit och tappat bort eller missat på utvecklingen? Och vilka åtgärder fungerar bäst på grund av att hjälpa dem vilket blir arbetslösa?
Dessa frågor undersöker SNS Konjunkturråd under ledning av Peter Fredriksson, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. han har utdragen erfarenhet från forskning vilket rör arbetsmarknaden och människors omställning mellan olika arbete. Ytterligare tre forskare ingår i rådet: Georg Graetz, docent inom nationalekonomi nära Uppsala högskola, Lena Hensvik, professor inom nationalekonomi nära Uppsala högskola, samt David Seim, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
»Vi existerar väldigt glada att fyra så meriterade forskare tar sig an det på denna plats ämnet på grund av SNS räkning. Det existerar viktigt för att bidra mot kunskapen ifall omställning vid arbetsmarknaden, ej minst idag när land enligt dem flesta bedömare ser ut att artikel på väg in inom en lågkonjunktur«, säger Ilinca Benson, vd för SNS.
Forskarna i Konjunkturrådet stu
•
Så förändrar digitaliseringen svensk arbetsmarknad
Mårten Blix, i nationalekonomi, är forskare vid institutet för näringslivsforskning sedan , där han bland annat tittar på frågor relaterade till digitalisering. På sin meritlista har han även uppdraget som sekreterare i Framtidskommissionen, som syftade till att identifiera viktiga samhällsutmaningar på längre sikt. Men denna bakgrund är Mårten Blix en auktoritet i frågan om digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
Hur kommer digitaliseringen att förändra den svenska arbetsmarknaden?
– Förändringen är redan på väg och följer det mönster som finns i de flesta länder. Det innebär stora krav på anpassning och förstärkt kompetens. Mellanjobben, de jobb som de flesta i medelklassen har, håller på att blir färre eller drastiskt förändras, så antingen krävs det att som arbetstagare bli mer kvalificerad, eller riskera att halka efter och utföra enklare sysslor, säger Mårten Blix.
En sak som skiljer denna strukturomvandling från tidigare är att medan de tidigare handlade om automatisering på rullande band inom industrin så handlar det nu om arbetstillfällen inom tjänstesektorn som kommer att automatiseras. Detta gäller även kv