Hur är ett träd

Ett träd har likt alla andra livsformer mot uppgift för att växa, överleva och föröka sig. Växer gör trädet genom för att suga upp vatten (inklusive vissa näringsämnen) med rötterna, samt fånga in solljus och koldioxid med bladen eller barren. Av vätska, solljus samt koldioxid bildar trädet syre, som släpps ut inom atmosfären genom bladen samt därmed bjuder oss vid luft för att andas. Dessutom bildas cellulosa som existerar en förening av syre, kol samt väte. en träd består till ca hälften från cellulosa.

Resten existerar framför allt limämnet lignin samt metylcellulosa som existerar en variant av cellulosa. Cellulosan bildar lite förenklat rör vilket går inom knippen ifrån roten samt upp inom toppen vid trädet. inom dessa rör transporteras vattnet hela vägen upp inom bladen, var överskottet luftas ut ut samt blir mot dimma samt moln. Den bilden från trädets uppbyggnad kan artikel bra för att minnas till att förbättrad förstå hur trä beter sig nära bearbetning samt torkning.

Längst in i trädet finns märgen, det existerar alltså den prick ni ser inom centrum från en stubbe. Märgen finns med all vägen ifrån roten samt upp inom en knopp högst upp i trädet. Barken existerar trädets skydd mot yttre påverkan, samt innanför den finns den så kallade sildelen

•

Träd

Träd är en mångårig växt som är bunden till ståndort och består av ved. Ett träd har en eller flera stammar som bär upp hela trädet från roten. Veden ger träden egenskapen att bli mycket gamla och stora. Veden består av cellulosa och lignin, som är en form av limsubstans.

De högsta träden är amerikansk sekvoja (Sequoia sempervirens) och mammutträd (Sequoiadendron giganteum) som växer i Nordamerikanska västkustens berg. På engelska kallas de Redwood. De kan bli över hundra meter höga, men det högsta trädet som någonsin noterats är en douglasgran (Pseudotsuga menziesii) vilken år fälldes vid Vancouver i Kanada. Den mätte ,7 meter.^[1]

Träd är större än buskar, som också har vedartad stam. Botaniskt finns inte någon entydigt fastslagen gräns mellan träd och buskar. Vissa trädslag uppträder både som träd och buske beroende på växtförhållandena. Enligt Nationalencyklopedin anses att ett träd ska kunna nå en höjd av minst fem meter, vilket dock många buskar också kan göra. Vissa arter som platsar både som buske och som träd benämns ibland buskträd.

Benämningen träd används både på barrträd, som är större medlemmar av gruppen barrväxter (ordningen Conifera

•

Stammens uppbyggnad

Hos vissa trädslag har kärnveden en mörkare färgton än splintveden, till exempel hos furu, lärk och ek. Hos andra trädslag skiljer sig inte kärnvedens färgnyans från splintvedens, till exempel hos gran och silvergran.

Kärnved och splintved

Kärnved hos trädslag med mörk kärna har i regel bättre beständighet mot mikrobiell nedbrytning än kärnved hos trädslag med ljus kärna. Trots att det i vissa trädslag inte kan ses någon färgskillnad i veden finns det förekomst av kärnved som även den är mer beständig än splintveden. I det levande trädets kärnved ligger fuktkvoten mellan 30 % och 50 %. I splintveden ökar fuktkvoten från cirka 50 % vid kärngränsen till  % ute vid barken.

Bild 1. Furu- och grankärna.

Bild 2. Tallens uppbyggnad.

Cellerna i kärnan är döda och en del har täppts till av hartser, vilket medför att de inte kan leda vatten och alltså har relativt låg fuktkvot, 30–50 %. Även splintvedens cel